onsdag 23 december 2009

MORFAR GÖR KARRIÄR I DEN UNDRE VÄRLDEN

Morfar som lever efter principen ”Gaudeamus igitur, juvenes dum sumus” (låt oss glädjas, så länge vi är unga) har köpt en sista minuters resa till Marsa Alam vid Röda Havet och dykt en vecka.
Därav min absens i den digitala sfären.

Morfar som började sporta i den undre vatten världen för tio år sedan, har dykt i Karibiska havet, Atlanten, Medelhavet, Indiska oceanen, Siamviken och Sydkinesiska havet men gillar mycket Röda havet.
Röda Havet är en timme kortare flygtid än Kanariholmarna, är varmare på land och i vattnet, är billigare och rikare på fisk och koraller. Dessutom har Egypten mycket stränga krav på naturskydd och betalningen sker, som det ska, i Euro.
Morfar har dykt i Aqaba i norr, i Sharm el Sheikh och Hurgada i mitten men nu var det för första gång i Marsa Alam i södra Röda Havet. I motsättning till de övriga ställen är Marsa Alam ingen stan men i stort sätt ett antal stora hotell, typ resortanläggning, som ligger några kilometer från varandra efter en kuststräcka där öknen möter havet. Det som växer finns inom hotellområdet, utanför år det bara sten och sand, mil efter mil.
Dykning sker med bil till olika ställen, flera mil från varandra, och direkt från stranden.
Trots sista-minuters var hotellet ganska lyxigt med en 100 meters pool runt en ö, en mindre uppvärmd pool, stor strandremsa med solskydd, egen brygga till djupt vatten, fitnesscenter, teater, dykcenter, dubbelrum med murad kupol, vackra planteringar,gräsmattor,palmer och blommor.
Frukost ingick. Det är lågsäsong, hotellet hade inte ens 20% beläggning och allt kändes mycket rymligt.
Morfar som har gått dykarens cursus honorem upp till assistentinstruktörs certifikat, fick veta att nitrox(syreberikat luft) gratis ingick i dykcenterns service och gaudeamus igitur,juvenus... passade därför på att ta ett certifikat i nitroxdykning. Djupaste dyk var 42 meter och på nattdyket var det kul att släcka lamporna och kolla fiskarna som hade egen belysning.
Fast Morfar betraktar alla under 70 som snorungar, vältrade jag mig med vällust i de yngres komplimanger om min kroppsliga framtoning. Framför allt damernas.
När morfar som 70- åring anmälde sig till en divemasterkurs hos Waterhouse på Söder, blev jag nästan vägrat på grund av ålder och litet mobbat, men när vi skulle simma 800 meter och morfar slog alla 20- och 30-åringar och också på det teoretiska vara först färdigt i klassen, blev det då också roligt att frossa sig i de ungas kamratskap.
Konstigt var det att några timmar efter att ha simmat i havet, komma hem till Arlanda, på sandaler pulsa i en halv meter snö och försöka att starta bilen i minus 14 grader.
Har varit hemma nu några dagar och som alltid när jag har varit utomlands har jag litet svårt att ta livet på fullt allvar än.

Framförallt partipolitik känns som en massa små myror som irrar i en pisspotta.

Men dagarna börjar bli längre igen, min son från Kambodja kommer snart med hans älskvärda fru och barnbarn och sen skall vi ha roligt i slalombackarna eller offpist igen.

LIVET LER!

mj

Inga kommentarer: